Det har varit med en ganska ytlig approach denna blogg har behandlat begreppet ”gentlemän”. Fokuset har legat på klädsel och utséende, men att vara en gentleman handlar så klart om mycket mer än hur vi ser ut och hur vi klär oss. Det handlar om att visa integritet, att vara artig och hjälpsam, att lyssna uppmärksamt och att agera med hänsyn till andra människors känslor och behov.
För mig innebär det också att en gentleman lever i enlighet med sina egna värderingar. Jag försöker leva efter empati, vänlighet och rättvisa – värderingar som jag tror bidrar till både mitt eget och andras välmående. Och just välmående är något som borde prägla en riktig gentleman.
Framöver kommer mina blogginlägg även att handla mer om hälsa – både fysisk och psykisk – samt om allmänt välbefinnande. I dagens samhälle finns det många saker som direkt påverkar vårt välmående negativt. Jag tror att många, när de mår lite sämre, inte alltid riktigt vet varför. Är det depression? Odiagnostiserad ADHD? Utbrändhet?
Under en period då jag själv mått sämre har jag riktat misstänksamhet mot alla dessa faktorer. Det kanske är en blandning av allt, eller är det kanske mycket enklare än så. Kanske är det bara den där prylen som du sitter och läser detta blogginlägg på just nu? Med den frågan leder vi oss direkt in på ämnet för detta inlägg – mobiltelefonen. Kanske har svaret alltid funnits mitt framför näsan på mig (bokstavligen), vilket inte är så förvånande med tanke på hur otroligt mycket tid den kan sluka. Jag pratar såklart om den där jävla mobiltelefonen.
Mobiltelefonen..
Mobilen. Den lilla jäveln i fickan som du inte kan låta bli att pilla på var femte sekund. Det är viktigt att vara uppkopplad, och ju mer uppkopplade vi blir desto mer frånkopplade blir vi från verkligheten. Nyheter, notiser, memes, ”viktiga” jobbmejl och andra värdefulla notiser från appar du aldrig använder. Facebook, Messenger, Instagram, LinkedIn, Snapchat, Tiktok. Allt är designat för att hålla dig fastklistrad, för att ständigt ge din hjärna små doser av dopamin – hjärnans egna lilla belöningsdrog. År av insamlad användardata, främst från plattformar som sociala medier, har gett upphov till kunskap om hur design kan formas för att fånga och hålla kvar användare genom beroendeframkallande metoder.
Moderna mobiltelefoner, eller snarare de applikationer vi använder på våra mobiler, är avsiktligt designade för att kapa våra hjärnors belöningssystem och göra oss beroende. Jag ska försöka förklara lite hur det fungerar – och vad du kan göra för att ta tillbaka kontrollen över ditt liv (om det nu har gått så långt).
Hjärnans belöningssystem
Hjärnans belöningssystem är en gammal, evolutionär mekanism som ser till att vi känner oss bra när vi gör saker som ökar våra chanser att överleva. Dopamin har en viktig roll i belöningssystemet och är kopplat till känslor som nöje, motivation och belöning. När dopamin frisätts uppmuntras vi att upprepa beteenden som är positiva för vår överlevnad. Våra hjärnor älskar dopamin.
Vid belönande aktiviteter som att äta god mat eller umgås med människor vi tycker om, frisätts dopamin som en del av hjärnans belöningssystem. Motion, musik, skratt och sociala interaktioner, förväntningar och överraskningar, utmaningar och prestationer är också faktorer som stimulerar dopaminfrisättning.
Andra saker som aktiverar dopaminfrisättning kan vara socker, alkohol, nikotin, gambling, kokain… och mobiltelefoner. Du kanske förstår varför allt detta är mycket beroendeframkallande.
Hur mobilen utnyttjar våra belöningssystem
Mobiltelefoner är noggrant designade för att manipulera våra hjärnor och trigga igång belöningssystemet för att hålla oss engagerade. Här är några av de tekniker som får dig att aldrig vilja lägga ifrån dig enheten::
- Push-notiser: Varje ping är som en liten belöning som lockar dig tillbaka till telefonen, även om du försöker fokusera på något annat.
- Sociala medier: Plattformar som Instagram, Facebook och TikTok vet exakt vad vi gillar. Ju mer vi interagerar, desto mer skräddarsytt innehåll får vi – en oändlig ström av dopaminkickar.
- Oändlig scrollning: Utan en tydlig slutpunkt (som slutet på en bok) är det svårt att sluta – vi jagar nästa intressanta inlägg.
- Gamification: Funktioner som ”streaks” på Snapchat eller belöningar i spel gör användningen till en tävling mot dig själv.
Alla dessa tekniker tillsammans skapar en feedback-loop: du använder telefonen → får en dopaminkick → känner att du behöver mer → använder telefonen mer → får ännu fler dopaminkickar → och så vidare. Denna cykel gör att vi ofta använder våra telefoner utan att egentligen tänka på varför vi gör det. Vår hjärna vänjer sig vid att få små belöningar i form av likes, kommentarer, notiser och skräddarsytt innehåll, och vi söker omedvetet efter dessa belöningar för att uppleva nöje och tillfredsställelse.
All denna digitala manipulation av hjärnans belöningssystem är vetenskapligt bevisad. Studier visar att intensiv användning av mobiltelefoner aktiverar samma hjärnregioner som vid exempelvis skadligt substansmissbruk. Studier pekar också på att barn och tonåringar är extra sårbara eftersom deras hjärnor fortfarande utvecklas, vilket gör dem mer mottagliga för beroendeliknande beteenden.
Referenser: The Times, Psykiatrispecialisterna
Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser
Mobilberoende påverkar oss på både kort och lång sikt, med konsekvenser som successivt kan urholka vår förmåga att fungera optimalt. Här kommer några mindre charmiga bieffekterna som orsakas av överdrivet mobilanvändande:
Koncentrationsproblem
- Kortsiktigt: När mobilen konstant piper och vibrerar blir det svårt att fokusera på det vi håller på med. Vi hoppar från en sak till en annan, vilket gör att vi snabbt tappar tråden.
- Långsiktigt: Med tiden vänjer sig hjärnan vid dessa korta och intensiva dopaminkickar. Detta kan leda till att vanliga, mer långsamma aktiviteter (som att läsa en bok, försöka lyssna på läraren under en föreläsning eller se på en film) tråkiga och monotona eftersom de inte längre ger samma omedelbara stimulans.
Ökade Stressnivåer
- Kortsiktigt: De konstanta distraktionerna av notiser och uppdateringar kan omedelbart öka stressen. Hjärnan får aldrig riktigt chansen att varva ner.
- Långsiktigt: Denna ständiga stress kan leda till att hjärnan utvecklar en form av dopamintolerans. Detta kan resultera i en mycket påtaglig känsla av utmattning där även vardagliga aktiviteter och situationer känns överväldigande och tröttsamma.
Social distansiering
- Kortsiktigt: Vi kan vara fysiskt närvarande men mentalt frånvarande. Trots att vi befinnar oss bland andra människor sitter vi fastklistrade med telefonen. Detta gör att vi missar den djupare kontakten med dem omkring oss.
- Långsiktigt: Denna splittrade uppmärksamhet riskerar att försämra våra relationer med andra människor. Vi kan hamna i situationer där vi sitter tillsammans men ändå känner oss ensamma, eftersom det tär på den genuina närvaron och interaktionen.
Försämrad uppmärksamhetsförmåga
- Kortsiktigt: Det blir snabbt svårt att fokusera längre än några minuter på en uppgift. Mobilen tränar oss att snabbt skifta fokus, vilket gör att vi ständigt letar efter nästa snabba dopaminrush.
- Långsiktigt: Med tiden försvagas vår förmåga att hålla fokus och koncentration under längre perioder. Uppgifter som kräver lite djupare tanke och uthållighet blir allt svårare att genomföra, och vi finner oss själva ständigt distraherade.
Sammanfattningsvis kan den kortsiktiga belöningen vi får från mobilen, med dess snabba dopaminpåslag, snabbt ge upphov till långsiktiga problem. Vår hjärna, ständigt på jakt efter nästa dopaminkick, riskerar att bli så vana vid den konstanta stimulansen att den tappar förmågan att hantera de mer nyanserade, långsiktiga utmaningarna i livet.
Men det går att träna upp uppmärksamhetsförmågan igen
Tack och lov så är människokroppen fantastisk, med dess förmåga att läka och anpassa sig. Den riktiga utmaningen tror jag ligger i självreflektion och självmedvetenhet. Det går att bryta sig loss från dåliga vanor och ta tillbaka kontrollen över sitt liv. Vill du ta tillbaka kontrollen? Om du känner igen symtomen jag pratat om i denna blogg, så kan du börja med att prova detta::
- Slå av alla onödiga notiser i telefonen – Dina meddelanden är inte livsviktiga. Jag lovar.
- Begränsa skärmtiden – Det finns appar som Digital Wellbeing eller Screen Time för att begränsa mobilanvändningen.
- Telefonfria zoner i ditt hem – Telefonen måste inte med när du ska skita. Sovrummet har den heller egentligen ingen anledning att vara i. Börja med små begränsningar och öka gradvis.
- Gör något viktigare än att scrolla – Finns det inte viktigare saker än all skit som ploppar upp i ditt Facebook-flöde? Hur mycket minns du av det du scrollade igenom efter du vaknade imorse?
- Bli medveten om ditt beteende – Nästa gång du tar upp telefonen, fråga dig själv: Av vilken anledning tog jag precis upp telefonen?
Du ka också prova en ”digital detox”. En hel dag utan den förbannade telefonen. Stäng av telefonen och be en närstående beslag ta den under ett dygn.
Ta tillbaka kontrollen och låt inte mobilen kontrollera dig
Mobiltelefoner kan förenkla våra liv på ett fantastiskt sätt. De gör det lätt att hålla kontakten med nära och kära och kan ge oss trygghet i nödsituationer. Men som allt annat i universum har de också en rak motsats. De kan komplicera våra liv, försämra våra relationer och bli en källa till stress. Mobilen är ett kraftfullt verktyg när vi använder den medvetet, men faran ligger i att vi så lätt blir beroende – till den grad att vi inte ens märker när den börjar styra oss. Med det här inlägget hoppas jag kunna ge någon en tankeställare. Ta hand om er!
